2923 Schuyler |
Upptäckt[1] |
---|
Upptäcktsplats | Harvard College Observatory |
---|
Upptäcktsdatum | 22 februari 1977 |
---|
Beteckningar |
---|
MPC-beteckning | (2923) Schuyler |
---|
Alternativnamn | 1977 DA, 1958 GG, 1977 DF3, 1979 SP11, 1981 EY24[1] |
---|
Uppkallad efter | Catherine Schuyler[2] |
---|
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
---|
Omloppsbana[3] |
---|
Epok: 21 januari 2022 |
Aphelium | 2,780 AU |
---|
Perihelium | 2,127 AU |
---|
Halv storaxel | 2,453 AU |
---|
Excentricitet | 0,1331955 |
---|
Siderisk omloppstid | 3,84 år |
---|
Medelomloppshastighet | 19,02 km/s |
---|
Medelanomali | 232,9° |
---|
Inklination | 2,874° |
---|
Longitud för uppstigande nod | 350,6° |
---|
Periheliumargument | 173,3° |
---|
Fysikaliska data[1] |
---|
Diameter | 9,2 km |
---|
Albedo | 0,074 |
---|
Absolut magnitud (H) | 13,74[3] |
---|
2923 Schuyler eller 1977 DA[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 22 februari 1977 av Harvard College Observatory. Den är uppkallad efter Catherine Schuyler.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2923 Schuyler” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2923. Läst 18 juni 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2923) Schuyler. Springer Berlin Heidelberg. sid. 240. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2924. Läst 18 juni 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.