Braxen
- Uppslagsordet ”Brax” leder hit. För andra betydelser, se Brax (olika betydelser).
- För fartygsklassen, se Braxen-klass. För de olika fartygen, se HMS Braxen.
| Braxen Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Finland: Livskraftig[2] | |
 Braxen vid utställningen Subaqueous Vltava i Prag | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Karpartade fiskar Cypriniformes |
| Familj | Karpfiskar Cyprinidae |
| Släkte | Abramis Cuvier, 1816 |
| Art | Braxen A. brama |
| Vetenskapligt namn | |
| § Abramis brama | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Braxen (Abramis brama) är en art i familjen karpfiskar som placeras i det egna släktet Abramis. Den föredrar stilla sötvattenbiotoper, men förekommer även i bräckt vatten.[4]
Utseende
Braxen blir som mest upp till 80 cm lång och kan väga 11 kg[4], men då tillväxten är långsam är den oftast betydligt mindre[5]. Fisken är silvergrå, men äldre individer får ofta en lätt bronston. Fenorna är mörka. Braxen är som ung mycket lik den närbesläktade björknan (se bild), men björknan har ett större öga som sitter närmare nosen än vad braxens gör. En tumregel är att avståndet mellan ögat och nosspetsen är större än ögats diameter hos braxen, men mindre hos björknan.[4] För att med säkerhet kunna särskilja unga individer av braxen och björkna bör man dock titta på flera karaktärer. Braxen har 25-27 strålar på analfenan och 51-60 fjäll längs sidolinjen, medan motsvarande siffror hos björkna är 21-24 respektive 43-50. [6]
Upptill en björkna, nedtill en silverfärgad ("blå") braxen med begynnande övergång till äldre individers gyllenbruna färg. Lättast känna igen är noslängden framför ögat.
Utbredning
Europeisk sydgräns går vid Alperna och södra Frankrike. I öster finns den fram till Aralsjön. I Norden finns den allmänt i Danmark, sydöstra Norge, upp till mellersta Sverige och längs hela Norrlandskusten samt i södra och mellersta Finland. Den går också ut i norra och östra Östersjöns brackvatten.[4]
Braxen har likt många fiskarter med stora utbredningsområden delats upp i flera underarter eller morfologiska varianter ofta kopplade till de områden där de hittas. För braxen har man identifierat fyra olika varianter från de östra delarna av artens utbredningsområde och inga av dessa varianter har hittats i Sverige.
- A. b. bergi [7]
- A. b. danubii [8]
- A. b. orientalis [9]
- A. b. sinegorensis [10]
Ekologi
Braxen är en stim- och bottenfisk som lever i sjöar och långsamt rinnande vattendrag. Unga fiskar är i huvudsak planktonätare, medan äldre främst lever på insektslarver och andra bottendjur, som de suger upp från botten med sin utskjutbara mun.[4]
Fortplantning
Braxen leker under vår och försommar på grunt vatten. Honan kan lägga upp till totalt 300 000 ägg vid flera tillfällen. Äggen, som är knappt 2 millimeter stora, kläcks efter 1 till 2 veckor.[4] Fisken blir könsmogen vid 3–6 års ålder. Fiskar från småvuxna populationer kan dock vara betydligt äldre.[5]
Braxen och människan
Sportfiske
Braxen fångas genom mete och är en populär sportfisk. Det svenska sportfiskerekordet ligger på 8,7 kg, fördelat på 80cm och fångades i Rögle dammar utanför Lund den 19 maj 2022. [11]
I kulturen
Braxen är Södermanlands landskapsfisk.
Namn
Trivialnamnet braxen kan härledas från det fornsvenska braxn, som härstammar från ett germanskt verb med betydelsen glimta, glänsa.[12] Pluralformen är därför braxnar. Också i bestämd form singularis heter det braxen.
Det finns ett stort antal dialektala namn på arten som ibland endast avser fisk i specifika storlekar och ibland även avser andra snarlika karpfiskar (björkna, vimma med flera). Exempel på dylika namn är björk, bjälk, bjärk, blecka, blåpanka, brasm, brasme (artens namn på norska), braxenbläcka, flira, panka, svartspoling. [13][14]
Ibland förekommer singularformen "brax" och även böjningsformerna "en brax, den braxen, flera braxar." Dessa former är samstämmigt enligt erkända ordböcker (exempelvis Nationalencyklopedin) icke nämnda som normalspråk.
Källor
- ^ Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 2008 Abramis brama Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 9 april 2017.
- ^ Risto Väinölä (2019). ”Finsk rödlistning av braxen – Abramis brama” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.53162. Läst 22 mars 2022.
- ^ [a b] ZipcodeZoo.com
- ^ [a b c d e f] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b] Olle Nilsson, Rolf Smedman 1994 Fiskar i våra vatten ISBN 91-534-1583-3
- ^ ”Artfakta från ArtDatabanken SLU”. artfakta.se. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/abramis-brama. Läst 23 april 2020.
- ^ Grib, A. V. and Vernidub, M. F. (1935). ”Systematic and biology of Abramis brama L. of the eastern Finnish Gulf”. Uchenye Zapiski Lenengradskogo Universiteta.
- ^ Pavlov, P. I. (1956). ”Comparison between the Danubian and Dneprovian bream”. Zoologicheskii Zhurnal (35): sid. 891-896.
- ^ Berg, L. S. (1949). Fresh-water fishes of Soviet Union and adjacent countries. sid. 774
- ^ Lukash, B. S. (1933). ”Fishes of the Lower Vyatka River”. Trudy Vyatskogo Nauch.-issl. Inst. Kraev (6): sid. 5-110.
- ^ ”Sportfiskarnas storfiskregister”. Sportfiskarna. https://www.sportfiskarna.se/Storfiskregistret/Sportfiskerekord-s%C3%B6tvatten?regid=211796. Läst 30 juli 2024.
- ^ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung. Norstedts, Stockholm 1966.
- ^ WRIGHT, WILH. von (1857). [https://www.doria.fi/bitstream/10024/59045/11/p160-08_f20080777.pdf SKANDINAVIENS FISKAR. MÅLADE EFTER LEFVANDE EXEMPLAR OCH RITADE PÅ STEN]. sid. 24. https://www.doria.fi/bitstream/10024/59045/11/p160-08_f20080777.pdf. Läst 30 juli 2024
- ^ Svenska akademiens ordbok. 1912. https://www.saob.se. Läst 30 juli 2024
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör braxen.
Bilder & media
|
