Clarence Thomas

Clarence Thomas
Clarence Thomas, 24 september 2007.
Född23 juni 1948[1][2] (76 år)
Pin Point, Chatham County, Georgia, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidConception Abbey
College of the Holy Cross
Yale Law School
St. Pius X Catholic High School
Saint Louis University School of Law
SysselsättningDomare, advokat, politiker
Befattning
Domare vid U.S. Court of Appeals for the D.C. Circuit (1990–)
Domare i USA:s högsta domstol (1991–)
ArbetsgivareGeorge Washington University Law School
Monsanto (1977–1979)[3]
Politiskt parti
Republikanska partiet
MakaKathy Ambush
(g. 1971–1984)
Virginia Lamp Thomas
(g. 1987–)
Utmärkelser
Horatio Alger Award (1992)[4]
Francis Boyer Award (2001)[5]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Clarence Thomas, född 23 juni 1948 i Pin Point, Chatham County, Georgia, är en amerikansk jurist och ledamot av USA:s högsta domstol. Han är den andre afroamerikanen som suttit i domstolen. Han blev domare i högsta domstolen 23 oktober 1991 efter att ha nominerats av president George H.W. Bush. Senaten bekräftade Thomas med en röst på 52–48.[6] Sedan 2018 har Thomas varit den som suttit längst i domstolen med en mandattid på över 30 år.

Thomas anses allmänt vara domstolens mest konservativa medlem.[7][8]

Clarence Thomas har varit gift i ett nu upplöst äktenskap men är sedan 1987 omgift med Ginni Thomas.[9]

Offentlig uppfattning

Thomas är allmänt associerad med den mer konservativa sidan av domstolen.[10][11] Han har sällan gett medieintervjuer under sin tid på domstolen. År 2007 sa han: "En av anledningarna till att jag inte gör media intervjuer är att förr i tiden har media ofta sitt eget manus."[12]

Under 2006 hade Thomas ett 48 procent positivt betyg och 36 procent negativt betyg, enligt Rasmussen Reports.[13][förtydliga]

Källor

  1. ^ SNAC, Clarence Thomas, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Munzinger Personen, Clarence Thomas, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  4. ^ Member Profile – Horatio Alger Association (på engelska), läs online, läst: 12 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.aei.org .[källa från Wikidata]
  6. ^ ”U.S. Senate: U.S. Senate Roll Call Votes 102nd Congress - 1st Session”. www.senate.gov. https://www.senate.gov/legislative/LIS/roll_call_votes/vote1021/vote_102_1_00220.htm. Läst 26 juni 2022. 
  7. ^ Thomson-DeVeaux, Amelia (16 juli 2020). ”Roberts Is The New Swing Justice. That Doesn’t Mean He’s Becoming More Liberal.” (på amerikansk engelska). FiveThirtyEight. https://fivethirtyeight.com/features/roberts-is-the-new-swing-justice-that-doesnt-mean-hes-becoming-more-liberal/. Läst 26 juni 2022. 
  8. ^ Bailey, Michael A. (2013-07-01). ”Is Today’s Court the Most Conservative in Sixty Years? Challenges and Opportunities in Measuring Judicial Preferences”. The Journal of Politics 75 (3): sid. 821–834. doi:10.1017/S0022381613000443. ISSN 0022-3816. https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.1017/S0022381613000443. Läst 26 juni 2022. 
  9. ^ Britt-Marie Mattsson: "Maktparet i blåsväder efter Kapitoliumstormningen", gp.se 23 april 2022. Läst 23 april 2022.
  10. ^ ”Clarence Thomas (b. 1948)” (på engelska). New Georgia Encyclopedia. http://www.georgiaencyclopedia.org/articles/government-politics/clarence-thomas-b-1948. Läst 27 augusti 2018. 
  11. ^ Chalabi, Mona (27 oktober 2020). ”Here’s how conservative the supreme court could tip with Amy Coney Barrett | Mona Chalabi” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/news/datablog/2020/oct/26/us-supreme-court-amy-coney-barrett-conservative-majority. Läst 27 oktober 2020. 
  12. ^ ”Online Extra: Supreme Court Justice Clarence Thomas Speaks” (på engelska). Bloomberg.com. 12 mars 2007. https://www.bloomberg.com/news/articles/2007-03-11/online-extra-supreme-court-justice-clarence-thomas-speaks. Läst 26 juni 2022. 
  13. ^ ”Major Political Figures - Rasmussen Reports®” (på amerikansk engelska). www.rasmussenreports.com. http://www.rasmussenreports.com/public_content/politics/favorables/major_political_figures. Läst 27 augusti 2018. 
  1. John Jay (1789–1795)
  2. John Rutledge (1795)
  3. Oliver Ellsworth (1796–1800)
  4. John Marshall (1801–1835)
  5. Roger B Taney (1836–1864)
  6. Salmon P Chase (1864–1873)
  7. Morrison Waite (1874–1888)
  8. Melville Fuller (1888–1910)
  9. Edward Douglass White (1910–1921)
  10. William Howard Taft (1921–1930)
  11. Charles Evans Hughes (1930–1941)
  12. Harlan Fiske Stone (1941–1946)
  13. Fred Vinson (1946–1953)
  14. Earl Warren (1953–1969)
  15. Warren Burger (1969–1986)
  16. William Rehnquist (1986–2005)
  17. John Roberts (2005–)
Ledamöter
  1. James Wilson (1789–1798)
  2. John Rutledge (1790–1791)*
  3. William Cushing (1790–1810)
  4. John Blair (1790–1795)
  5. James Iredell (1790–1799)
  6. Thomas Johnson (1792–1793)
  7. William Paterson (1793–1806)
  8. Samuel Chase (1796–1811)
  9. Bushrod Washington (1798–1829)
  10. Alfred Moore (1800–1804)
  11. William Johnson (1804–1834)
  12. Henry Livingston (1807–1823)
  13. Thomas Todd (1807–1826)
  14. Gabriel Duvall (1811–1835)
  15. Joseph Story (1812–1845)
  16. Smith Thompson (1823–1843)
  17. Robert Trimble (1826–1828)
  18. John McLean (1829–1861)
  19. Henry Baldwin (1830–1844)
  20. James Moore Wayne (1835–1867)
  21. Philip Pendleton Barbour (1836–1841)
  22. John Catron (1837–1865)
  23. John McKinley (1838–1852)
  24. Peter Daniel (1842–1860)
  25. Samuel Nelson (1845–1872)
  26. Levi Woodbury (1845–1851)
  27. Robert Grier (1846–1870)
  28. Benjamin Robbins Curtis (1851–1857)
  29. John Campbell (1853–1861)
  30. Nathan Clifford (1858–1881)
  31. Noah Swayne (1862–1881)
  32. Samuel Miller (1862–1890)
  33. David Davis (1862–1877)
  34. Stephen Johnson Field (1863–1897)
  35. William Strong (1870–1880)
  36. Joseph Bradley (1870–1892)
  37. Ward Hunt (1873–1882)
  38. John Harlan (1877–1911)
  39. William Woods (1881–1887)
  40. Stanley Matthews (1881–1889)
  41. Levi Woodbury (1882–1902)
  42. Horace Gray (1845–1851)
  43. Samuel Blatchford (1882–1893)
  44. Lucius Lamar (1888–1893)
  45. David Brewer (1890–1910)
  46. Henry Brown (1891–1906)
  47. George Shiras (1892–1903)
  48. Howell Jackson (1893–1895)
  49. Edward Douglass White (1894–1910)*
  50. Rufus Peckham (1896–1909)
  51. Joseph McKenna (1898–1925)
  52. Oliver Wendell Holmes (1902–1932)
  53. William R. Day (1903–1922)
  54. William Henry Moody (1906–1910)
  55. Horace Harmon Lurton (1910–1914)
  56. Charles Evans Hughes (1910–1916)*
  57. Willis Van Devanter (1911–1937)
  58. Joseph Rucker Lamar (1911–1916)
  59. Mahlon Pitney (1912–1922)
  60. James McReynolds (1914–1941)
  61. Louis Brandeis (1916–1939)
  62. John Clarke (1916–1922)
  63. George Sutherland (1922–1938)
  64. Pierce Butler (1923–1939)
  65. Edward Sanford (1923–1930)
  66. Harlan Fiske Stone (1925–1941)*
  67. Owen Roberts (1930–1945)
  68. Benjamin Cardozo (1932–1938)
  69. Hugo Black (1937–1971)
  70. Stanley Reed (1938–1957)
  71. Felix Frankfurter (1939–1962)
  72. William Douglas (1939–1975)
  73. Frank Murphy (1940–1949)
  74. James F Byrnes (1941–1942)
  75. Robert H Jackson (1941–1954)
  76. Wiley Rutledge (1943–1949)
  77. Harold H Burton (1945–1958)
  78. Tom C Clark (1949–1967)
  79. Sherman Minton (1949–1956)
  80. Joseph Harlan (1955–1971)
  81. William Brennan (1956–1990)
  82. Charles Whittaker (1957–1962)
  83. Potter Stewart (1958–1981)
  84. Byron White (1962–1993)
  85. Arthur Goldberg (1962–1965)
  86. Abe Fortas (1965–1969)
  87. Thurgood Marshall (1967–1991)
  88. Harry Blackmun (1970–1994)
  89. Lewis F Powell (1972–1987)
  90. William Rehnquist (1972–1986)*
  91. John Paul Stevens (1975–2010)
  92. Sandra Day O'Connor (1981–2006)
  93. Antonin Scalia (1986–2016)
  94. Anthony Kennedy (1988–2018)
  95. David Souter (1990–2009)
  96. Clarence Thomas (1991–)
  97. Ruth Bader Ginsburg (1993–2020)
  98. Stephen Breyer (1994–2022)
  99. Samuel Alito (2006–)
  100. Sonia Sotomayor (2009–)
  101. Elena Kagan (2010–)
  102. Neil Gorsuch (2017–)
  103. Brett Kavanaugh (2018–)
  104. Amy Coney Barrett (2020–)
  105. Ketanji Brown Jackson (2022–)
*Blev senare chefsdomare.
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 10647527 • LCCN: n82137324 • ISNI: 0000 0001 2120 5943 • GND: 11906863X • SUDOC: 197268897 • BNF: cb165270150 (data) • NKC: osd2014803552 • ICCU: MILV127188