Constantin Linder

Constantin Linder
Född7 september 1836 (g.s.) ​eller ​19 september 1836[1]
Pojo, Finland
Död7 september 1908 (g.s.)
Nurmijärvi, Finland
Medborgare iStorfurstendömet Finland
SysselsättningPolitiker
Befattning
Medlem av Riksrådet
Ministerstatssekreterare (1905–1905)
MakaElisabeth Amélie Hélène de Fontenilliat
Marie Linder
BarnHjalmar Linder (f. 1862)[2]
Kitty Linder (f. 1887)
FöräldrarCarl Anton Linder
Helena von Brevern
Utmärkelser
Sankt Stanislausorden, andra klassen (1876)[3]
Sankt Annas orden, andra klass (1879)[3]
Sankt Stanislausorden, första klassen (1895)[3]
Sankt Annas orden, första klass (1901)[3]
Sankt Vladimirs orden, andra klassen (1903)[3]
Kommendör av Hederslegionen (1903)[3]
Redigera Wikidata

Constantin Linder, född 19 september 1836 i Pojo, död 19 september 1908 i Nurmijärvi, var en finländsk ämbetsman och affärsman.

Biografi

Linder genomgick kadettskolan i Fredrikshamn och tjänstgjorde 1852–1861 vid Finska gardet. Han tillhörde en liberal krets och måste ta avsked sedan han deltagit i ett hemligt möte där man planerade en protestadress mot januariutskottet. Linder gifte sig 1860 med grevinnan Marie Mussin-Pusjkin, systerdotter till Aurora Karamzin. Tillsammans med hustrun köpte han storgodset Nääs i Nurmijärvi, som han därefter brukade samt ägnade sig åt fastighets- och skogsaffärer.

Kring 1880 bosatte Linder sig i Sankt Petersburg som förvaltare av den Demidovska järnindustrin. Han deltog i lantdagsarbetet från 1863, men fjärmade sig alltmera från sin ungdoms liberala syn. Han var 1904 lantmarskalk, blev 1900 vice ordförande i senatens ekonomiedepartement och förde på denna post en eftergiftspolitik som gjorde honom ytterst förhatlig i fosterländska kretsar. Linder utsågs 1905 till ministerstatssekreterare i Kommittén för finska ärenden, men måste avgå samma år på grund av storstrejken. Han tilldelades 1895 titeln överhovjägmästare.

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Noter

  1. ^ Constantin Linder, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]

Källor

Externa länkar