Instängningssatsen

Ett exempel på instängningssatsen, g=blå kurva, f=svart kurva och h=röd kurva.
Svart kurva visar grafen till
x 2 sin 1 x {\displaystyle x^{2}\sin {\frac {1}{x}}}

Instängningssatsen, även satsen om de två polismännen, polislemmat, klämsatsen, är en sats (ibland sedd som ett lemma) inom matematisk analys. Satsen innebär att om funktionen f är större än g men mindre än h (g < f < h), i ett visst intervall, måste f vara lika med g och h om både h och g närmar sig en punkt p.

Satsen kan skrivas

Låt I vara ett intervall som innehåller punkten a. Låt f, g, och h vara funktioner definierade på intervallet I, utom möjligtvis för punkten a. Antag att för varje x i I skilt från a

g ( x ) f ( x ) h ( x ) {\displaystyle g(x)\leq f(x)\leq h(x)}

och att

lim x a g ( x ) = lim x a h ( x ) = L {\displaystyle \lim _{x\to a}g(x)=\lim _{x\to a}h(x)=L}

Då måste lim x a f ( x ) = L {\displaystyle \lim _{x\to a}f(x)=L}

Namnet satsen om de två polismännen härstammar från jämförelsen att de två polismännen Gustav (g) och Harald (h) med boven Frans (f) mellan sig rör sig mot fängelset; då Gustav och Harald närmar sig fängelset har Frans ingen annanstans att ta vägen än att följa med.

Exempel

Funktion av en variabel

Olikheten
sin x < x < tan x {\displaystyle \sin x<x<\tan x}
illustrerad på enhetscirkeln

Gränsvärdet

lim x 0 sin x x = 1 {\displaystyle \lim _{x\to 0}{\frac {\sin x}{x}}=1}

kan bevisas med instängningssatsen. För 0 < x < π/2 kan det visas att

sin x < x < tan x {\displaystyle \sin x<x<\tan x}

Division med sin(x) ger

1 < x sin x < tan x sin x , {\displaystyle 1<{\frac {x}{\sin x}}<{\frac {\tan x}{\sin x}},}
1 < x sin x < 1 cos x , {\displaystyle 1<{\frac {x}{\sin x}}<{\frac {1}{\cos x}},}
lim x 0 1 cos x = 1 1 = 1 {\displaystyle \lim _{x\to 0}{\frac {1}{\cos x}}={\frac {1}{1}}=1}

och instängningssatsen ger då

lim x 0 x sin x = 1 {\displaystyle \lim _{x\to 0}{\frac {x}{\sin x}}=1}

och således är

lim x 0 sin x x = 1 {\displaystyle \lim _{x\to 0}{\frac {\sin x}{x}}=1}

Funktion av två variabler

g ( x , y ) f ( x , y ) h ( x , y ) {\displaystyle g(x,y)\leq f(x,y)\leq h(x,y)}

Instängningssatsen kan användas även för funktioner av flera variabler. I till exempel fallet f : R2R blir funktionsvillkoren

g ( x , y ) f ( x , y ) h ( x , y ) {\displaystyle g(x,y)\leq f(x,y)\leq h(x,y)}

för alla (x, y) i en omgivning till gränsvärdespunkten. Ett villkor är att målfunktionen verkligen har ett gränsvärde i den givna punkten. Satsen kan därför användas för att visa att en funktion har ett gränsvärde i en given punkt, men kan inte användas för att visa att gränsvärdet inte existerar. [1]

x 2 y x 2 + y 2 {\displaystyle {\frac {x^{2}y}{x^{2}+y^{2}}}}

Visa att gränsvärdet

lim ( x , y ) ( 0 , 0 ) x 2 y x 2 + y 2 {\displaystyle \lim _{(x,y)\to (0,0)}{\frac {x^{2}y}{x^{2}+y^{2}}}}

existerar.

0 x 2 x 2 + y 2 1 , {\displaystyle 0\leq {\frac {x^{2}}{x^{2}+y^{2}}}\leq 1,}
| y | y | y | , {\displaystyle -\left|y\right\vert \leq y\leq \left|y\right\vert ,}
| y | x 2 y x 2 + y 2 | y | , {\displaystyle -\left|y\right\vert \leq {\frac {x^{2}y}{x^{2}+y^{2}}}\leq \left|y\right\vert ,}
lim ( x , y ) ( 0 , 0 ) | y | = 0 , {\displaystyle \lim _{(x,y)\to (0,0)}-\left|y\right\vert =0,}
lim ( x , y ) ( 0 , 0 ) | y | = 0 , {\displaystyle \lim _{(x,y)\to (0,0)}\left|y\right\vert =0,}
0 lim ( x , y ) ( 0 , 0 ) x 2 y x 2 + y 2 0 , {\displaystyle 0\leq \lim _{(x,y)\to (0,0)}{\frac {x^{2}y}{x^{2}+y^{2}}}\leq 0,}

därför är, enligt instängningssatsen,

lim ( x , y ) ( 0 , 0 ) x 2 y x 2 + y 2 = 0 {\displaystyle \lim _{(x,y)\to (0,0)}{\frac {x^{2}y}{x^{2}+y^{2}}}=0}

Se även

Referenser

  • Weisstein, Eric W., "Squeezing Theorem", MathWorld. (engelska)

Noter

  1. ^ Stewart, James (2008). ”Chapter 15.2 Limits and Continuity”. Multivariable Calculus (6th). sid. 909–910. ISBN 0495011630