Jonbindning är den kemiska bindningen mellan två joner, en positiv jon (katjon) och en negativ jon (anjon). Den idealiserade jonbindningen är helt och hållet en elektrostatisk attraktion men förekommer aldrig i verkligheten, utan det finns alltid ett inslag av kovalent bindning. Jonbindningar förekommer oftast i kemiska föreningar som består av en metall och en icke-metall, som är fallet med vanligt bordssalt, natriumklorid (NaCl). Det negativa jonslaget är inte sällan sammansatta joner som sulfatjoner (SO), men även katjonerna kan vara sammansatta, till exempel ammoniumjoner (NH4+).
Jonbindningar kan också förekomma mellan laddade atomer eller grupper i makromolekyler som i övrigt hålls samman av kovalenta bindningar, till exempel proteiner. Man talar då om saltbryggor.
Bindningsenergier för några exempel på olika bindningstyper[1] Bindning | Ämne | Bindningsenergi | Bindningsenergi |
| | kJ/mol | eV/atom |
Jon- | NaCl | 640 | 3,3 |
MgO | 1000 | 5,2 |
Kovalent | Si | 450 | 4,7 |
C (diamant) | 713 | 7,4 |
Metall- | Hg | 68 | 0,7 |
Al | 324 | 3,4 |
Fe | 406 | 4,2 |
W | 849 | 8,8 |
van der Waals- | Ar | 7,7 | 0,08 |
Cl2 | 31 | 0,32 |
Väte- | NH3 | 35 | 0,36 |
H2O | 51 | 0,52 |
Referenser
Noter
- ^ Callister, William (1997) Materals Science and Engineering - An Introduction, sid. 21, John Wiley & Sons, Inc: USA
Kemiska bindningar |
---|
| Intramolekylära (starka) | | Efter symmetri | | | Efter multiplicitet | | | Resonanta | Elektrondeficiens (3c–2e · 4c–2e) · Hyperkoordination (3c–4e) · Aromaticitet (Möbius · Super · σ · Homo · Spiro · σ-bishomo · Sfärisk · Y-) |
| | | Metallaromaticitet | | Joniska | 0 |
| | Intermolekylära (svaga) | | | | | Lågbarriär · Resonansassisterad · Symmetrisk · Divätebidning · C–H···O-växelverkan | | Icke-kovalenta | Mekanisk bindning · Halogenbindning · Aurofilicitet · Interkalation · π–π-växelverkan · Katjon–π · Anjon–π · Saltbrygga |
|
|