Matrislogaritm

Inom matematiken är matrislogaritm en generalisering av begreppet logaritm till att gälla även kvadratiska matriser. Matrislogaritmen är den inversa matrisfunktionen till matrisexponentialen.

Definition och egenskaper

En matris B är logaritmen till en matris A om A är matrisexponentialen av B:

e B = A {\displaystyle \mathrm {e} ^{B}=A}

Matrislogaritmen har följande egenskaper:

  • En matris har en logaritm om och endast om den är inverterbar.
  • En reell matris kan ha en komplex matris som logaritm.
  • Matrislogaritmen är inte unik.

Beräkning

För diagonaliserbara matriser

Om D är en diagonalmatris är logaritmen av D en diagonalmatris med diagonalelement som är logaritmen (för skalärer) av D:s diagonalelement, dvs:

ln ( λ 1 0 0 0 λ 2 0 0 0 λ n ) = ( ln λ 1 0 0 0 ln λ 2 0 0 0 ln λ n ) {\displaystyle \ln {\begin{pmatrix}\lambda _{1}&0&\cdots &0\\0&\lambda _{2}&\cdots &0\\\vdots &\vdots &\ddots &\vdots \\0&0&\cdots &\lambda _{n}\end{pmatrix}}={\begin{pmatrix}\ln {\lambda _{1}}&0&\cdots &0\\0&\ln {\lambda _{2}}&\cdots &0\\\vdots &\vdots &\ddots &\vdots \\0&0&\cdots &\ln {\lambda _{n}}\end{pmatrix}}}

För en diagonaliserbar matris A, dvs A = TDT-1, gäller att ln A = T ln DT-1.

För ej diagonaliserbara matriser

Alla kvadratiska matriser kan skrivas på Jordans normalform, dvs A = TJT-1 där J är en blockdiagonal matris där blocken är Jordanblock. Ett Jordanblock Jp kan skrivas som:

J p = ( λ 1 0 0 0 λ 1 0 0 0 λ 0 0 0 0 0 λ ) = λ ( 1 λ 1 0 0 0 1 λ 1 0 0 0 λ 0 0 0 0 0 λ 1 ) = λ ( 1 + N ) {\displaystyle J_{p}={\begin{pmatrix}\lambda &1&0&\cdots &0\\0&\lambda &1&\cdots &0\\0&0&\lambda &\cdots &0\\\vdots &\vdots &\vdots &\ddots &\vdots \\0&0&0&0&\lambda \end{pmatrix}}=\lambda {\begin{pmatrix}1&\lambda ^{-1}&0&\cdots &0\\0&1&\lambda ^{-1}&\cdots &0\\0&0&\lambda &\cdots &0\\\vdots &\vdots &\vdots &\ddots &\vdots \\0&0&0&0&\lambda ^{-1}\end{pmatrix}}=\lambda (1+N)}

Där N är en nilpotent matris med λ-1 i diagonalen ovanför huvuddiagonalen.

Vi kan nu använda Maclaurinutvecklingen av ln(1+x):

ln ( 1 + x ) = x x 2 2 + x 3 3 x 4 4 + . . . {\displaystyle \ln {(1+x)}=x-{\frac {x^{2}}{2}}+{\frac {x^{3}}{3}}-{\frac {x^{4}}{4}}+...}

Så att:

ln J p = ln ( λ ( I + N ) ) = ln ( I λ ) + ln ( I + N ) = ( ln λ ) I + N N 2 2 + N 3 3 N 4 4 + . . . {\displaystyle \ln {J_{p}}=\ln {(\lambda (I+N))}=\ln {(I\lambda )}+\ln {(I+N)}=(\ln {\lambda })I+N-{\frac {N^{2}}{2}}+{\frac {N^{3}}{3}}-{\frac {N^{4}}{4}}+...}

N är nilpotent kommer Nk = 0 för något k, så att serien i slutet kommer att konvergera mot en matris.

Exempel

Matrisen:

A = ( 1 1 0 1 ) {\displaystyle A={\begin{pmatrix}1&1\\0&1\end{pmatrix}}}

är ett Jordanblock. Vi får då att:

ln A = ( ln 1 ) I + ( 0 1 0 0 ) = ( 0 1 0 0 ) {\displaystyle \ln {A}=(\ln {1})I+{\begin{pmatrix}0&1\\0&0\end{pmatrix}}={\begin{pmatrix}0&1\\0&0\end{pmatrix}}}

Se även

  • Logaritm
  • Matrisfunktion
  • Matrisexponential
v  r
Linjär algebra
Grundläggande begrepp
Skalär · Vektor · Noll · Ortogonalitet · Ekvationssystem · Rum · Linjärkombination · Inre produkt · Oberoende · Bas · Radrum · Kolonnrum · Nollrum · Gram-Schimdt · Egenvärde · Hölje · Linjäritet
Bild på euklidiska rummet
Vektoralgebra
Matriser
Elementär · Block · Enhet · Determinant · Norm · Rang · Transformation · Rotation · Invers · Cramers regel · Trappstegsform · Spår · Transponat · Gausselimination · Symmetri · Addition
Multilinjär algebra
Geometrisk algebra · Yttre algebra · Bivektor · Multivektor · Tensor
Konstruktioner
Delrum · Dualrum · Funktionsrum · Kvotrum · Tensorprodukt
Numerik
Kategori Kategori