Gösta Ekman d.y.
Gösta Ekman d.y. | |||
---|---|---|---|
![]() | |||
Født | Hans Gösta Gustaf Ekman 28. juli 1939[1][2][3][4] ![]() Engelbrekt[2] | ||
Død | 1. apr. 2017[5][2][3][4]![]() Stockholms Sofia[2] | ||
Beskjeftigelse | Filmregissør, komponist, manusforfatter, teaterskuespiller, filmskuespiller, fjernsynsskuespiller, skuespiller, regissør, skribent ![]() | ||
Ektefelle | Fatima Svendsen (1963–1974) Marie-Louise Ekman (1989–) | ||
Far | Hasse Ekman | ||
Mor | Agneta Wrangel | ||
Søsken | Fam Ekman Mikael Ekman Krister Ekman Stefan Ekman | ||
Barn | Måns Ekman | ||
Nasjonalitet | Sverige | ||
Gravlagt | Katarina kyrkogård[6] | ||
Utmerkelser | 10 oppføringer Litteris et Artibus (2007) Guldbagge (1973) Lisebergsapplåden (1994)[7] Guldbagge (1996) Revyräven (2000) Guldmasken (2006) Guldbagge (2008) Kungliga priset (2012) Monica Zetterlund-stipendiet (2012) Piratenpriset (2014) | ||
Aktive år | 1955– | ||
IMDb | IMDb | ||
Gösta Ekman d.y. på Commons |
Hans Gösta Gustaf Ekman d.y. (1939–2017) var en svensk skuespiller og regissør.[8] Han fødtes inn i en skuespillerfamilie, som sønn av Hasse Ekman og sønnesønn av Gösta Ekman d.e.
Ekman arbeidet for det meste med komedier på film og teater, og ble godt kjent for sine mange roller hos Hasseåtage, og som hovedpersonen Charles-Ingvar Jönsson i Jönssonligan-filmene.
Liv og virke
Familie
Det er mange kunstnere og skuespillere i Ekmans familie.
Jag var kändis redan som spermie
Kjent sitat av Ekman om at han var sin fars sønn og barnebarn av Gösta Ekman d.e.[9]
Han var sønn av skuespilleren Hasse Ekman og kunstneren, grevinne Agneta Wrangel, sønnesønn av skuespilleren Gösta Ekman d.e. og kostymetegner Greta Ekman; bror av skuespilleren Stefan Ekman, regissøren Mikael Ekman og Krister Ekman, som er kunstner og skuespiller.
Ekman var halvbror av forfatter og kunstner Fam Ekman; far til musiker og skuespiller Måns Ekman og onkel av skuespiller, danser og koreograf Sanna Ekman.
I årene 1963–1974 var Gösta Ekman gift med Karl Gerhards adoptivdatter, tekstilkunstneren Fatima Svendsen, som han fikk sønnen Måns med. Deretter var han i årene 1979–1987 gift med Pia Harahap. De adopterte to barn sammen. Fra 1989 til sin død var han gift med kunstner og filmarbeider Marie-Louise Ekman.[10]
Karriere
Ekman begynte sin karriere som regiassistent for sin far Hasse Ekman i midten av 1950-årene. Han var også regiassistent for Ingmar Bergman i en kort periode. Han ønsket egentlig å bli skuespiller, og etter hvert fikk han arbeide foran kameraet.
I 1963 begynte hans mangeårige samarbeid med Hans Alfredson og Tage Danielsson i revyen «Konstgjorda Pompe» på Gröna Lund. Det var gjennom «Hasseåtage»s revyer Ekman ble kjent for allmennheten. Allerede i 1964 fikk han vise sitt unike talent som «snublekunstner», i revyen Gula Hund. Mer akrobatikk og snubling ble det i Herr Gunnar Papphammar i begynnelsen av 1980-årene.
Gösta Ekman har ikke bare utfoldet seg som komiker, han har også gjort seriøse roller både på film og scene. I 1960- og 1970-årene var han ansatt ved Stockholms Stadsteater.
For mange er Gösta Ekman d.y. mest kjent som Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson i de første fem filmene om Jönssonligan.[11]
Han debuterte selv som filmregissør med Morrhår och ärtor i 1985. I 1990-årene medvirket han i mange av ektefellen Marie-Louise Ekmans produksjoner, og spilte rollen som politimannen Martin Beck i en rekke svensk/tyske filmproduksjoner.
I forbindelse med premieren på filmen Asta Nilssons sällskap (2005), erklærte Gösta Ekman at han hadde gjort sin siste rolle, og at han trakk seg tilbake fra sin lange skuespillerkarriere. Asta Nilssons sällskap er innspilt før filmen Skenbart, men hadde première etter den.
Etter at han avsluttet sin karrière som skuespiller, hadde han et års professorat ved Teaterhögskolan i Stockholm og regisserte flere stykker på Dramaten.[9]
Priser og utmerkelser (utvalg)
- 2012 – Teaterförbundets guldmedalj
- 2008 – Hedersguldbagge
- 2003 – Fridolf Rhudin-priset
- 2000 – Revyräven
- 1994 – Lisebergsapplåden
- 1981 – Edvardpriset
Filmografi
|
|
TV
|
|
Teater & revyer (utvalg)
- 1998 – Godnatt herr Morris på Kulturhuset Kilen i Stockholm. Regi: Marie-Louise Ekman
- 1993 – I fru Vennermans fall på Kulturhuset Kilen i Stockholm och turné. Regi: Marie-Louise Ekman
- 1983 – Hotelliggaren av Ray Cooney på Folkan. Regi: Tony Verner.
- 1982 – Fröken Fleggmans mustasch på Göta Lejon. Regi: Tage-Lena Ekfredson.
- 1976 – Svea Hund på Göta Lejon. Regi: Hasse & Tage.
- 1973 – Glaset i örat på Berns Salonger. Regi: Hasse & Tage.
- 1969 – Spader, Madame! på Oscarsteatern. Regi: Hasse & Tage.
- 1966 – Lådan (turné runt Sverige).
- 1964 – Gula Hund på Chinateatern. Regi: Hasse & Tage.
- 1963 – Konstgjorda Pompe på Gröna Lund. Regi: Hasse & Tage.
- 1960 – Fårakällan på Stockholms Stadsteater.
Regissør
- 2007 – Gäckanden (stykke på Dramaten)
- 2005 – Asta Nilssons sällskap
- 1991 – Duo jag (TV)
- 1986 – Værhår og erter
- 1982 – Fröken Fleggmans mustasch (Revy)
- 1981 – Från och med herr Gunnar Papphammar
- 1980 – Från och med herr Gunnar Papphammar (TV)
- 1970 – 88-öres revyn (Revy)
- 1968 – Lådan (TV)
Manusforfatter
- 1989 – Jönssonligan på Mallorca
- 1986 – Jönssonligan dyker upp igen
- 1986 – Værhår og erter
Komponist
- 1980 – Från och med herr Gunnar Papphammar (TV)
Referanser
- ^ Gemeinsame Normdatei, besøkt 4. mai 2014[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b c d Sveriges dödbok 1830-2020, oppført som Ekman, Hans Gösta Gustav, besøkt 27. desember 2022[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b Autorités BnF, oppført som Gösta Ekman, BNF-ID 16264451j[Hentet fra Wikidata]
- ^ a b Discogs, oppført som Gösta Ekman, Discogs artist-ID 1360587, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
- ^ www.dn.se[Hentet fra Wikidata]
- ^ Gravsted.dk[Hentet fra Wikidata]
- ^ «Lisebergsapplåden», verkets språk svensk, besøkt 4. mai 2022[Hentet fra Wikidata]
- ^ DN.se om dødsfallet
- ^ a b N.N. (28. mai 2012)
- ^ Melin, Annika (29. desember 2010). «En av giganterna inom svensk underhållning». Gotlands Tidningar. Arkivert fra originalen 14. juli 2014. Besøkt 1. april 2017.
- ^ Jönsson-ligan tilsvarer Olsenbanden på norsk
Kilder
- N.N. (28. mai 2012). «Gösta Ekman får Teaterförbundets guldmedalj». Aftonbladet (svensk).
- Videre lesning
- Forslund, Bengt (1982). Från Gösta Ekman till Gösta Ekman: en bok om Hasse, far och son (svensk). Askild & Kärnekull. ISBN 9789158204072.
- Gustafson, Klas (2010). Farbrorn som inte vill va' stor (svensk). Leopard Förlag. ISBN 9789173435581.
Eksterne lenker
- (en) Gösta Ekman d.y. på Internet Movie Database
- (sv) Gösta Ekman d.y. i Svensk Filmdatabas
- (da) Gösta Ekman d.y. på Filmdatabasen
- (en) Gösta Ekman d.y. på AllMovie
- (en) Gösta Ekman d.y. på AllMovie
- (en) Gösta Ekman d.y. hos The Movie Database
- v
- d
- r
Hedersguldbaggen | Annalisa Ericson (2000) · Gunnel Lindblom (2001) · Gunnar Fischer (2002) · Erland Josephson (2003) · Sickan Carlsson (2004) · Anita Björk (2005) · Nils Petter Sundgren (2006) · Gösta Ekman d.y. (2007) · Harriet Andersson (2008) · Waldemar Bergendahl (2009) · Mona Malm (2010) · Inga Landgré (2011) · Hans Alfredson (2012) · Kalle Boman (2013) · Liv Ullmann (2014) · Birgitta Andersson (2015) · Katinka Faragó (2016) · Stig Björkman (2017) · Yvonne Lombard (2018) · Lasse Åberg (2019) · Sten Ljunggren (2020) · Suzanne Osten (2021) · Björn Gustafson (2022) · Marie Göranzon (2023) |
---|---|
Gullspira | Per Åhlin (2005) · Catti Edfeldt (2006) · Ulf Stark (2007) · Georg Riedel (2008) · Maggie Widstrand (2009) · Lisbet Gabrielsson (2010) · Ylva-Li Gustafsson og Lennart Gustafsson (2011) · Ella Lemhagen (2012) · Lukas Moodysson (2013) · Rose-Marie Strand (2014) · Barnfilmskolan (2015) · Petter Lennstrand (2016) · BUFF Filmfestival (2017) · Linda Hambäck (2018) · Christian Ryltenius (2019) · Jon Nohrstedt (2020) · Johan Hagelbäck (2021) · Sanna Lenken (2022) · Inger Nilsson (2023) |
Publikumsprisen | Underbara älskade (2006) · Arn – Tempelridderen (2007) · Arn – Riket ved veiens ende (2008) · Menn som hater kvinner (2009) · Änglagård – alle gode ting er tre (2010) · Sune i Grekland (2012) · Hundreåringen som klatret ut gjennom vinduet og forsvant (2013) · Micke & Veronica (2014) · En mann ved navn Ove (2015) · Hundreogettåringen som stakk fra regningen og forsvant (2016) · Sameblod (2017) · Tårtgeneralen (2018) · Jag kommer hem igen till jul (2019) · Feed (2022) · Beck – Inferno (2023) |
Ingmar Bergman-prisen | Wic' Kjellin (1978) · Lars Karlsson (1979) · Lena Olin (1980) · Lasse Åberg (1981) · Gustav Roger (1982) · Gunnar Björnstrand (1983) · Kerstin Eriksdotter (1984) · Ulf Berggren (1986) · Inger Pehrsson (1987) · Lars-Owe Carlberg (1988) · Inga Adolfsson og Georg af Klercker (1991) · Gunnar Fischer (1992) · Jannike Åhlund (1993) · Richard Hobert (1994) · Rune Waldekranz (1995) · Nils Melander (1996) · Agneta Fagerström-Olsson og Peter Birro (1997) · Cecilia Drott (1998) · Torun Lian (1999) · Antonia Pyk, Daniel Karlsson, Erik Ahrnbom, Josefine Broman, Linn Gottfridsson og Mårten Klingberg (2000) · Reza Parsa (2001) · Vilgot Sjöman (2002) · Klaus Härö (2003) · Mikael Persbrandt (2004) · Åse Kleveland (2005) · Angela Kovács (2006) | ||||
---|---|---|---|---|---|
Juryens spesialpris | Leif Furhammar (1965) · Bengt Idestam-Almquist (1966) · Krister Wickman (1967) · Rune Waldekranz (1969) · Harry Schein (1970) · Bengt Forslund (1972) · Sven Nykvist (1973) · Per Axel Lundgren (1974) · Per Åhlin (1975) · Kollektivet bak Sven Klangs kvintett (1977) · Eric M. Nilsson (1978) · Keve Hjelm (1979) · Filmhäftet (1980) · Ulf Dageby (1982) · Folkets Bio (1983) · Rune Ericson (1984) · Studio Lagnö (1985) · Jörgen Persson (1986) · Bo Jonsson (1987) | ||||
Kreative innsatser | Lisbet Gabrielsson, Jan Troell, og Michał Leszczyłowski (1988) · Björn Isfält, Per Åhlin og Stefan Jarl (1989) · Meyerateljéerna, Marie-Louise Ekman og Mattias Nohrborg (1990) · Leif Furhammar og Jan Gissberg (1991) · Anna Asp, Ernst Günther og BUFF Filmfestival (1992) · Bengt Schöldström, Arne Sucksdorff og Anette Lykke Lundberg (1993) · Film i Väst, Säters Film & Biografmuseum og Lars Svanberg (1994) · Hasse Ekman (1995) · Horst Stadlinger (1996) · Stefan Nilsson (1997) | ||||
Beste utenlandske film | Bagdad Café (1987) · En splittet verden (1989) · Sigøynernes tid (1990) · Mannen i vinduet (1991) · Hustruer og ektemenn (1992) · Piano (1993) · Short Cuts (1994) · Før regnet faller (1995) · Breaking the Waves (1996) · The Ice Storm (1997) · Festen (1998) · Alt om min mor (1999) · Magnolia (2000) · Den fabelaktige Amélie fra Montmartre (2001) Mannen uten minne · (2002) · The Hours (2003) · Tilbake (2004) · Barnet (2005) · De andres liv (2006) · This is England (2007) · Lust, Caution (2008) · Det hvite båndet (2009) · Miraklet i Lourdes (2010) · Nader og Simin – et brudd (2011) · Amour (2012) · Blå er den varmeste fargen (2013) · To dager, en natt (2014) · Leviatan (2015) · Sauls sønn (2016) En handelsreisende · (2017) · Shoplifters (2018) · Parasitt (2019) · Til Sama (2020) · Flukt (2021) | ||||
Årets nykomling | Bianca Kronlöf (2015) · Ahang Bashi (2016) · Rojda Sekersöz (2017) · Crazy Pictures (2018) · Emily Norling (2019) | ||||
Beste prestasjon |
| ||||
Særskilte innsatser | Kimmo Rajala, Kicki Ilander, Charlotta Miller, Frida Hallberg og Pär Brundin (2007) · Matti Bye, Eva Norén, Jonas Jansson, Patrik Strömdahl og Per Sundström(2008) · Isak Gjertsen, Malte Forssell og Johan Söderberg (2009) · Åsa Mossberg, Jeanette Klingberg, Johannes Stjärne Nilsson, Magnus Börjeson og Ola Simonsson (2010) · Owe Svensson (2013) · Mats Holmgren (2014) |
Portaler: Film | Sverige