Världsmästerskapen i Roadracing 1993 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna 500GP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Endurance och Sidvagn. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör. Grand Prix-serien kördes över 14 deltävlingar.
Världsmästare i roadracing 1993
Klass
Mästare individuellt
Mästare konstruktörer
500GP
Kevin Schwantz (Suzuki)
Yamaha
250GP
Tetsuya Harada (Yamaha)
Honda
125GP
Dirk Raudies (Honda)
Honda
Superbike
Scott Russell (Kawasaki)
Ducati
Endurance
Doug Toland (Honda, Kawasaki)
-
Sidvagn
Rolf Biland/Kurt Waltisperg (LCR-Krauser)
-
500 GP
Säsongen 1993 blev en klassisk säsong. Wayne Rainey och Kevin Schwantz slogs om titeln och tog fyra segrar var, men titelracet fick ett abrupt slut när Rainey vurpade på Misano-banan och förlamades från ryggen och nedåt. Det var ett tragiskt slut på en lång och framgångsrik karriär. Schwantz kunde därefter ta hem sin enda VM-titel.
Tetsuya Harada från Japan blev mästare i den näst största Grand Prix-klassen. Segern vanns med endast fyra poäng, tack vare att Harada vann sista deltävlingen i Valencia samtidigt som VM-ledaren Capirossi slutade femma.
Tysken Dirk Raudies blev mästare i 125GP, men japanen Kazuto Sakata pressade honom hela säsongen och till slut var det trots nio segrar för Raudies mot två för Sakata nästan helt jämnt i mästerskapet.